B O K B A R E N

Miljökonsulten Magnus Montelius växte upp med rysk kaviar på födelsedagsbrickan. Intresset för spionromaner resulterade i roman om förräderi. Trippelpublicering av bara farten.

Hemma hos Magnus Montelius står gratulationsbuketterna på rad. Debutromanen Mannen från Albanien kom ut på förlaget Columbi Publishing i veckan som gick. Magnus Montelius ser lite sliten ut när han kommer in med tebrickan i vardagsrummet. Efter att ha visat plats i den röda soffan sätter han sig i en snidad stol som verkar mer exotisk än bekväm.

Bevakades av Säpo
Magnus Montelius vill tona ner sin bakgrund och menar att den inte har mycket med romanen att göra. Mormor och morfar var aktiva kommunister och hans mamma och pappa hade under en tid ett engagemang för saken. På födelsedagarna uppvaktades han med rysk kaviar.

– Hemma sas det ”Tänk på vad du säger i telefonen hos mormor”.

I efterhand har han kunnat läsa i Säpoakterna som finns på Riksarkivet. Att en del av släkten övervakades var långt ifrån fantasier.

Cambridge Five intresserant
Det är inte konstigt att intresset för spänningslitteratur kom tidigt. På gymnasiet läste Magnus Montelius flera böcker om ”The Cambridge Five”, minst fyra brittiska akademiker som rekryterades som spioner av Sovjets underrättelsetjänst.

– Jag har viss förståelse för att flera i min släkt bevakades av Säpo, men de var helt öppna med vad de tyckte. Om Sovjet ville få insyn och påverka Sveriges utrikespolitik gjorde de troligen som i Storbritannien och placerade någon bland dem som var höjda över all misstanke, menar Magnus Montelius.

En roman om förräderi
Mannen från Albanien utspelar sig på 90-talet, när järnridån mellan östblocket och resten av världen rämnar. Rötterna finns bakåt, mot 60- och 70-talet. Några av romanens centralfigurer finns hos en intellektuell grupp som har vissa likheter både med vänstergruppen Clarté i Sverige och spionerna i Cambridge.

– Det finns två typer av förräderi i berättelsen, säger Magnus Montelius och betonar att Mannen från Albanien inte är en spionroman i vanlig bemärkelse, han vill inte skapa felaktiga förväntningar.

– Jag beskriver främst relationer och skeenden. De är de halvt misslyckade som är intressanta, inte övermänniskor.

Fick rösträtt som elvaåring
Något som har betydelse i romanen är konsekvenserna av att Sovjet och Kina bröt sin allians. Det lilla kommunistiska landet Albanien bröt med båda länderna och blev snart isolerat. Även på det personliga planet fick utvecklingen inom politiken följder.

– Mina morföräldrar var Sovjettrogna in i det sista. Mamma drog sig mer och mer undan politiken. Pappa blev desillusionerad efter en resa till Nordkorea och lämnade över sin rösträtt till mig som var elva år. Sen dess har jag röstat liberalt.

Examensarbete på Manilas soptippar
Magnus Montelius har verkat praktiskt snarare än politiskt. Examensarbetet som civilingenjör gjorda han på Manilas soptippar. Både han och sambon Alexandra Wachtmeister har arbetat med miljöfrågor inom olika biståndsprojekt. Skrivandet har han hållit på med under flera år.

– En central scen i romanen skrev jag på plats, under kristallkronorna på Hotel Moskva i Belgrad.

Nu jobbar paret oftast inom Sverige, hon som miljörådgivare åt Sida, han som miljökonsult på SWECO.

Fan smilar på väggen
Erstaterrassen, en viktig plats i romanen, ligger några minuters promenad från hyreslägenheten på Södermalm i Stockholm. Minnen från utlandsarbete märks både i hemmet och i det han har skrivit. På bokhyllan, hänger ett svärd från Borneo. Över tv:n ler fan själv, en mask köpt på en indianmarknad i Ecuador. De tre sista åren har souvenirerna fått dela plats med dottern Maitenas leksaker.

Blev trippeldebutant
Som om romanpublicering inte vore nog, vann Magnus Montelius nyligen delat förstapris i Semics deckarnovelltävling. Vinnarnovellen Ett alibi åt señor Banegas, är med i förlagets antologi. Novellen Eftermiddagar med Tatiana kommer ut på digitala Mix förlag i december.

– Ketchupeffekt, konstaterar trippeldebutanten Magnus Montelius något trött men mycket nöjd.

FAKTA:
Magnus Montelius morfar, Gustav Johansson, var journalist, chefredaktör för Ny Dag och riksdagsledamot för Sveriges kommunistiska parti. Under signaturen Hjorvard skrev han bland annat visor och kupletter.

Clarté grundades 1921. Både socialdemokrater och kommunister var verksamma inom organisationen till en början. Under sextiotalet blev Clarté maoistiskt. Nu är Clarté en fristående socialistisk organisation. Jan Guillous fiktiva svenska underrättelseofficer Carl Hamilton var i sin ungdom aktiv i Clarté.

Spionromanen är en subgenre inom deckaren. Starka motsättningar mellan länder ger spionromanen spänning och atmosfär. Några internationellt kända författare till spionromaner är John le Carré, W. Somerset Maugham och Graham Greene. Jan Guillou räknas in bland fåtalet svenska författare till spionromaner.

Albanien är en republik (ungefär lika stor som Småland) som ligger på Balkanhalvön. Landet hade sina första fria parlamentsval 1991.

Text och foto: Ingrid Lindqvist

Läs mer om Säpoarkiven på Aftonbladet debatt